Nanny of the Maroons – en jamaicansk nationalhjälte

Under det transatlantiska slaveriet var det vanligt att slavar rymde Nord- och Sydamerikas plantage och med tiden formade egna samhällen. Ett exempel är de som upprättade Brasiliens ”quilombos”, som jag tidigare skrivit om. Dessa förrymda slavar brukar gå under samlingsnamnet ”maroons”.

Jamaica flydde mängder av slavar och byggde små byar i öns bergiga, skogstäckta och ogästvänliga mitt. Ett av dessa samhällen leddes av en kvinna känd som Nanny of the Maroons.

Illustration föreställande Nanny.

Illustration föreställande Nanny.

Nanny tillhörde Ashantistammen och föddes i det som idag är Ghana på slutet av 1680-talet. Tillsammans med resten av hennes by tillfångatogs hon och såldes in i slaveri. Hon hamnade på ett av Jamaicas sockerrörsplantage.

Det mesta av vad vi vet om Nanny baseras på muntliga källor och detaljerna kring hennes liv är ofta vaga, men på 1720-talet sägs hon ha styrt över ett område i bergen som senare fick namnet Nanny Town. Där odlade invånarna grödor, uppfödde djur och planerade regelbundna räder på plantage som de frigjorde slavar från.

Byst föreställande Nanny i Saint Andrews, Jamaica.

Byst föreställande Nanny i Saint Andrews, Jamaica.

Storbritannien, som hade tagit över ön från Spanien 50 år tidigare, lät flera gånger sina soldater marschera mot rebellerna och under åren 1728–1740 utspelades det Första maroonkriget. Trots att britterna lyckades ockuperade Nanny Town var de för få och hade för lite ekonomiskt stöd för att behålla greppet. Istället förstörde de byn år 1734.

Nanny på Jamaicas 500-dollarsedel. I vardagsbruk refereras sedeln till som en nanny.

Nanny på Jamaicas 500-dollarsedel. I vardagsbruk refereras sedeln till som en nanny.

Nanny och hennes följare vek dock inte ned sig och maroonernas ständiga gerillakrigföring gjorde att britterna slöt fred. I utbyte mot att de inte skulle frigöra fler slavar lovade britterna att lämna dem i fred, och Nanny och hennes följare grundade istället New Nanny Town, idag känd som Moore Town i östra Jamaica.

Nannys gravplats.

Nannys gravplats.

Det är inte känt när Nanny dog, men hennes gravplats hittas i Moore Town, och hon har sedan 1976 statusen som en av Jamaicas nationalhjältar. Det sägs att hon över en 30-årsperiod frigjorde upp mot 1000 slavar från jamaicanska plantage.

Freden skulle hålla i sig i 45 år innan ett nytt krig utbröt. Mer om det en annan gång.

Läs mer: "Slavery and Slave Revolts: A Sociohistorical Analysis of the First Maroon War, 1655–1740” av Orlando Patterson (1970) och ”The Maroons of Jamaica, 1655-1796: A History of Resistance, Collaboration & Betrayal” av Mavis Christine Campbell  (1990).