Patrice Lumumba & Kongos frigörelse, del 4

Premiärminister Patrice Lumumba med Dag Hammarskjöld, FN:s generalsekreterare 1953-1961 (foto: NTB Scanpix/TT).

I juli 1960, knappt två veckor efter Kongos självständighet, hade ett myteri inom armén fått Belgien att skicka in fallskärmsjägare. Dessutom hade den mineralrika provinsen Katanga utropat sin självständighet.

Premiärminister Patrice Lumumba vände sig till FN, som under ledning av svenska Dag Hammarskjöld såg det som ett tillfälle att demonstrera organisationens fredsbevarande potential. Inom ett par dagar flögs FN-styrkor in för att återställa lag och ordning.

Men Lumumba var inte nöjd. Han ville att FN även skulle hjälpa till att kasta ut de belgiska soldater som kopplat grepp om nyckelpositioner runt om i landet. Den 14 juli 1960 antog FN Resolution 143 som krävde Belgiens tillbakadragande.

Lumumba fortsatte pressa och begärde att FN skulle hjälpa Kongo att återta utbrytarstaten Katanga. När FN sa nej, med hänvisning till att de inte hade mandat att påverka Kongos inrikespolitik, anklagade Lumumba organisationen för att för att företräda Belgiens intressen. Även USA tackade nej.

Samtidigt utropade Kasai, Kongos mest diamantrika provins, sin självständighet. I ren desperation vände sig Lumumba till Sovjet för assistans, som svarade med att skicka över vapen, fordon och militära rådgivare. Med Sovjets hjälp kunde den kongolesiska armén slå ned revolten i Kasai. Men priset blev högt. 250 000 människor drevs på flykt och det förekom även rapporter om att armén massakrerat civila.

Ett annat problem var att Lumumba, genom att involvera Sovjet, officiellt drog in Kongo i Kalla kriget. Förutom den gamla fienden Belgien hade han nu gjort sig ovän med både FN och medlemmar av hans egen regering. Samt USA som blev rädda för att en kommuniststat skulle skapas i hjärtat av Afrika.

Den 5 september avskedades till slut Lumumba av Kongos president Joseph Kasa-Vubu i ett radioframträdande. Lumumba skyndade då till radiostationen och meddelade att han istället avskedad presidenten. Det politiska kaoset var totalt.

Samtida västerländska källor beskrev Lumumba som allt mer irrationell, och temperamentsfull. På varsitt håll började CIA och Belgien planera för hans ”permanenta borttagande”. Mer om det i nästa inlägg.

Läs mer: ”Lumumba: Africa's Lost Leader” av Leo Zeilig (2008), "Death in the Congo: Murdering Patrice Lumumba" av Emmanuel Gerard & Bruce Kuklick (2015), ”The Rise and Fall of Patrice Lumumba: Conflict in the Congo” av Thomas R. Kanza (1994), ”The Political Economy of Third World Intervention: Mines, Money, and U.S. Policy in the Congo Crisis” av David Gibbs (1991), ”The State of Africa: A History of the Continent Since Independence" av Martin Meredith (2005), ”Peace Enforcement: The United Nations Experience in Congo, Somalia, and Bosnia” av Jane Boulden (2001) och ”Katanga 1960-63: Mercenaries, Spies and the African Nation that Waged War on the World” av Christopher Othen (2015).