Ett Dagens Nyheter-reportage från 1929 & n-ordet nu och då

Ur Dagens Nyheter, den 10 februari 1929.

Ur Dagens Nyheter, den 10 februari 1929.

Jag lovar att skriva om något mer upplyftande snart, men jag har fastnat lite i de svenska tidningsarkiven. Det är något fascinerande med att få en sådan direkt inblick i den tidens tänkande och se vad som lämnats kvar och vad som fortfarande finns med oss.

Det här reportaget publicerades i DN den 10 februari 1929 (tror egentligen vilken tidning det är spelar mindre roll, alla tidningar jag läst från den här perioden använder samma rasistiska språkbruk). Rubriken är ”Som ’massa’ hos bantun******a”.

Ur Dagens Nyheter, den 10 februari 1929.

Ur Dagens Nyheter, den 10 februari 1929.


Reportaget är skrivet av en Erik Wiman och gestaltar hans tid i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), där han tillbringade ett år med att leta malm. Till sin hjälp har han ”en skock n****r” som han beskriver som sina tjänare och bärare. Det framkommer inte hur han ”fått tag” i dem.

Ur Dagens Nyheter, den 10 februari 1929.

Ur Dagens Nyheter, den 10 februari 1929.

N-ordet haglar genom texten och Wiman använder termer som ”mina n****r”, ”n***rhyddor”, ”n***rkaravaner” och ”n***rflocker”. Texten dryper av förakt mot lokalbefolkningen och Wiman beklagar sig över ”n*******s sorglösa likgiltighet och ansvarslöshet” och konstaterar att landets höga födelsetal gör att ”n***rbyarna karaktäriseras av krälande n***rungar”. En av bilderna har bildtexten ”mina tre sämsta n****r”.

Ur Dagens Nyheter, den 10 februari 1929.

Ur Dagens Nyheter, den 10 februari 1929.


I nutidens debatt om n-ordet är det inte ovanligt att höra folk säga ”men vi har alltid sagt så”, ”det är inte som i USA”, ”det betyder bara svart på spanska” och ”det beskriver bara en färg, det finns inget nedvärderande i det”.  

Ur Dagens Nyheter, den 10 februari 1929.

Ur Dagens Nyheter, den 10 februari 1929.

Vi som fått n-ordet slängt i våra ansikten vet så klart att det inte stämmer, att ordet visst är starkt negativt laddat. Men det är intressant att se svart på vitt att ordet – här i Sverige och tvärtemot vad vissa påstår – var menat att nedvärdera även för 100 år sedan.  

Läs mer: ”Som ’massa’ hos bantun******a” av Dagens Nyheter (den 10 februari 1929).