Ganga Zumba, Zumbi & den kongolesiska adeln som ledde slavuppror i Brasilien, del 2

Bronsstaty föreställande Zumbi, i Salvador.

Bronsstaty föreställande Zumbi, i Salvador.

Under ledning av Ganga Zumba, den förrymda slaven och före detta adelsmannen från Kongoriket, hade Quilombo dos Palmares vuxit till en fungerande stat i början på 1670-talet (se förra inlägget). Den lilla federationen var en av många så kallade quilombos, samhällen som bildats i Brasiliens djungler av slavar som rymt från plantagen.

Som mest hade Quilombo dos Palmares en befolkning på 30 000 människor, och förutom före detta slavar utgjordes den även av medlemmar ur den brasilianska urbefolkningen och till och med portugisiska soldater som deserterat.

Under många år var Quilombo dos Palmares ett formidabelt hot mot de portugisiska kolonisatörerna, genom att de fritog slavar och saboterade plantage. 1678 accepterade dock Ganga Zumba ett fredsfördrag från den portugisiske guvernören i området, som lovade att lämna befolkningen i fred om Zumba bara gick med på att flytta den till en mer lättillgänglig region.

Fredsfördraget mötte motstånd hos vissa av Ganga Zumbas undersåtar. Zumbi, hans systerson och befälhavare över federationens soldater, var den mest högljudde. Han vägrade acceptera frihet för Quilombo dos Palmares invånare medan andra afrikaner fortfarande var förslavade, och det sägs att han förgiftade Ganga Zumba, tog över tronen och rev fredsfördraget.

Byst föreställande Zumbi, i Brasília.

Byst föreställande Zumbi, i Brasília.

I mer än 15 år fortsatte Zumbi sitt uppror mot kolonisatörerna, innan Portugal år 1694 lyckades samla sina krafter och förstöra rebellernas bosättning. Året efter tillfångatogs Zumbi. Det sägs att han halshöggs och att hans huvud sattes på en pik för att avskräcka framtida revolter.

Zumbi ses idag som en symbol för den afro-brasilianska kampen för frihet. Den 20 november firas ”Black Awareness Day” eller ”Zumbi Day” på många håll i Brasilien.

Läs mer: ”Maroon Societies: Rebel Slave Communities in the Americas” av Richard Price (1996) och ”The Human Tradition in Colonial Latin America” av Kenneth J. Andrien (1951).