Abu al-Misk Kafur – slaven som blev Egyptens ledare

Bilden föreställer inte Kafur, utan är tagen från omslaget till "Middle East Conflicts from Ancient Egypt to the 21st Century", en av källorna till det här inlägget.

Bilden föreställer inte Kafur, utan är tagen från omslaget till "Middle East Conflicts from Ancient Egypt to the 21st Century", en av källorna till det här inlägget.

Det råder delade meningar om var Abu al-Misk Kafur föddes år 905. Vissa källor pekar på nuvarande Sudan, andra på Etiopien. Men alla är överens om att han i sin ungdom förslavades och såldes till Muhammad ibn Tughj al-Ikhshid, grundaren av den muslimska Ikhshididdynastin som styrde över Egypten på mitten av 900-talet.

Imponerad av Kafurs intelligens lät al-Ikhshid den unga slaven ansvara för utbildandet av hans söner. Kafur blev senare befordrad till en officer i al-Ikhshids armé När al-Ikhshid dog år 946 blev Kafur förmyndare över hans två söner, Unujur och Ali. Trots att Unujur formellt nu blev Egyptens härskare var det Kafur, i egenskap av vesir (typ högt uppsatt politisk rådgivare) som hade den verkliga makten.

Kafurs guldmynt, präglat i Ramla, Palestina år 965.

Kafurs guldmynt, präglat i Ramla, Palestina år 965.

I 20 år styrde Kafur över Ikhshididdynastins områden i Egypten, Palestina och södra Syrien. Men det var inte förrän 966, efter att både Unujur och Ali dött, som Kafur blev rikets officiella regent.

Under sin tid vid makten blev Kafur både hyllad för sina politiska och militära talanger, och hånad för sin svarta hy. Han var även känd för att umgås mycket med den religiösa eliten och konstnärer (bland annat den legendariska irakiska poeten Al-Mutanabbi, som han senare blev ovän med).

Kafur regerande fram till sin död år 968 och begravdes därefter i Jerusalem.