Bakgrund till protesterna i Sudan, del 4

Mohamed Hamdan Dagalo (Hemedti), ledare av Rapid Support Forces.

Mohamed Hamdan Dagalo (Hemedti), ledare av Rapid Support Forces.

Folkmord, tortyr, systematiska våldtäkter och modernt slaveri är brott som varit förenade med Omar al-Bashirs välde sedan han tog makten i Sudan för 30 år sedan.

Men landet har även drabbats av svåra ekonomiska kriser. 2018 fick ökade levnadskostnader demonstrationer att bryta ut i flera städer. Kraven på ekonomiska reformer utvecklades till ett krav på al-Bashirs avgång, och protesterna växte. Regeringen mötte de fredliga demonstranterna med våld och i februari 2019 utlyste al-Bashir undantagstillstånd i ett försök att återta kontroll.

Men ytterligare manifestationer följde och demonstranternas veckolånga sittprotest på militärens högkvarter fick militären att avsätta al-Bashir den 11 april. Han placerades i husarrest.

Abdel Fattah al-Burhan, ledare av Transitional Military Council.

Abdel Fattah al-Burhan, ledare av Transitional Military Council.

Istället för att inleda en demokratisk process tog militären över makten i form av den så kallade Transitional Military Council (TMC). Sudans folk, som efterfrågade demokrati, fortsatte protesterna. Officiellt leds TMC av generallöjtnant Abdel Fattah al-Burhan, en man som i jämförelse med många av Sudans andra generaler påstås inte ha så många skelett i garderoben. Men många menar att den verkliga ledaren är hans andreman: Mohamed Hamdan Dagalo, mer känd som Hemedti.

Hemedti var delaktig i Darfurkriget och hans Janjaweed-miliser var ansvariga för att hundratusentals civila miste livet och miljontals ytterligare tvingades på flykt (se förra inlägget). Sedan 2013 går Janjaweed-milisen under namnet Rapid Support Forces (RSF), en paramilitär grupp som tidigare styrdes av al-Bashirs regering men nu servar under TMC. Det var RSF som, på order av TMC, ledde de våldsamma attacker mot fredliga demonstranter vi har kunnat läsa om nu i juni.

Hemedti i samtal med den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman.

Hemedti i samtal med den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman.

Denna paramilitära grupp sägs dessutom ha mottagit internationell finansiering. De påstås exempelvis ha sponsrats av Saudiarabien för sitt deltagande i kriget i Jemen, och flera europeiska medier och forskare menar att EU-pengar som gått till Sudan för att hjälpa till att stoppa flyktingvågen har runnit rakt ned i RSF:s fickor.

Alaa Salah, kvinnan i tidiga 20-årsåldern, som i april 2019 blev ansiktet utåt för de sudanesiska protesterna sedan en bild på henne blivit viral.

Alaa Salah, kvinnan i tidiga 20-årsåldern, som i april 2019 blev ansiktet utåt för de sudanesiska protesterna sedan en bild på henne blivit viral.

Med ett folk som vägrar vika sig och en militärjunta med flera brott mot mänskliga rättigheter på samvetet är läget fortsatt spänt i landet.

Läs mer: "Sudan's military leadership pledges to back Saudi Arabia against Iran threats" av The National (2019), ”CSI highlights ’slavery and manifestations of racism’” av The New Humanitarian (2001), ”Sudan coup: Military leader vows to 'uproot regime'” av BBC (2019), ”EU: Vi ger inga pengar till Sudans regering” av Aftonbladet (2019), "South Sudan: From Revolution to Independence" av Matthew LeRiche & Matthew Arnold” (2012), ”In Sudan, No Clear Difference Between Arab and African” av Somini Sengupta för The New York Times (2004), ”The Root Causes of Sudan's Civil Wars: Peace Or Truce" av Douglas H. Johnson (2003), "The State of Africa" av Martin Meredith (2011) och ”The Secret War in the Sudan: 1955–1972” av Edgar O'Ballance (1976).